Jag vill prata om kärlek idag!
Jag går ju i en DBT grupp och denna veckan ska vi skriva om livsmål. Jag tyvker det är ett sjukt svårt ämne. Jag har tänkt på ett yrke jag vill ha , ett hus, om jag vill ha bra hälsa. Osv. Men jag har insett att KÄRLEK är mitt livsmål. Jag vill kämpa hela mitt liv för att alltid känna mig älskad och älska mina nära och kära. Man inser inte vad man har förens man förlorat det. Med den sjukdomen jag har är det lätt hänt att man förlorar folk runt omkring än. Jag hamnar alltid i bråk och tillslut ger alla upp. Och det förstår jag. Ibland går det rädda och ibland inte. När jag lägger upp dessa bilderna på de fina människor som betyder så otroligt mycket i mitt liv så inser jag hur lycklig jag egentligen borde vara. Hade det inte vart tack vare alla dessa underbara fina människor så hade inte jag funnits idag. Jag ska kämpa för att visa alla mina fina vänner och min familj att jag vill visa dem kärlek. Kom ihåg att man inser inte vad man har förens det är borta och då är det oftast försent men ge aldrig upp gör du kan aldrig veta om det är försent innan du försökt. Sätt er ner i några minuter. Försök minnas tillbaka. Hade ni några vänner då som inte finns i era liv nu? Om ni hade tatt upp kontakten med dom igen hade det då vart negativt eller positivt? Överväg för och nack- delarna. Samma om ni har personer i era liv som ni kanske inte borde ha. Som bara gör er illa. Kärlek är det finaste vi kan ha i våra liv. Ta vara på de. Visa era nära och kära hur mycket ni uppskattar dom och hur mycket dom betyder. Respektera varann och lyssna på varann. Ha det fantastiskt så hörs vi snart igen. Kram från mig!
Kommentera