Varför gör vi så här?
Varför går vi med på att bli sårade, stå och ta emot skiten folk kastar på en. Varför håller vi inte bara för öronen. Eller springer därifrån. Varför låta oss bli sårade. Ledsna och osäkra. Det är ju inte för att vi vill vara ledsna. Det gör ju jätte ont. Den känslan man bär på, på insidan får en bara att vilja skrika rakt ut. Varje salt tår som rinner ner för min kind är ett så litet tecken på hur otroligt sårad och rädd jag är. "Det är inte synd om dom som tar livet av sig" har jag fått höra. Ne du som är frisk och gråter endast när en släkting gått bort. Du kanske inte tycker synd om de som tar sitt liv. Men man tar ju inte sitt liv för att man vill att folk ska tycka synd om sig själv. Man tar sitt liv för att man inte längre kan leva med den smärtan som sitter på insidan, den smärtan ingen annan ser. Jag har i 8 år gått med den smärtan i kroppen och dom som tar sina liv har säkert upplevt smärtan i minst 20 år. Jag förstår inte heller vad som får en att kämpa vidare trots att det gör så ont på insidan. Varför kämpar vi. Vad är det vi väntar på. Vårt lyckliga slut? Ja men är inte de att få lägga sig under jorden och få vila i frid? Jag kan skratta, jag kan ha riktigt bra dagar. Men just när det gör så där otroligt ont och tårarna aldrig slutar rinna. Det är då man undrar så varför man sitter kvar där och torkar tårar.
Varför leva om man inte gör det fullt ut?
1 kommentarer
Izabellah ( bella)
28 Jul 2014 14:42
Livet är inte lätt , har aldrig varit kommer aldrig att bli, vissa dagarär svårare än andra , ta vara på varje dag som det vore den sista .
Ett tips på att försöka se det posetiva i varje dag och aldrig kämpa , du förtjänar det.
S
Ta tjuren i hornen dom dagarna det känns världelöst och säg nä nä nä jqg är värd det här livet , livet älskar mig och jag tänker älska livet tillbaka :)
Puss
Kommentera